Allt och lite till

Författare: Sarah Dessen

Förlag: Rabén & Sjögren

Utgivningsår: 2014 (original: 2013)

Serie: -

Sidantal: 432

Språk: Svenska

Originaltitel: The Moon and More

Nyckelord: kärlek, vänskap, sommar, Contemporary, att göra slut, att bli kär igen, att ha mycket funderingar kring framtiden

Övrigt: Utläst 15 augusti 2015

 

 

Luke är verkligen den perfekta pojkvännen. Snäll, snygg och pålitlig. Emaline och han har varit tillsammans i flera år och deras förhållande är helt perfekt. Eller?

Sommaren efter high school börjar Emaline ifrågasätta allting. Räcker livet i den trygga småstaden Colby och en framtid med Luke, eller vill hon ha mer? Ska hon satsa på en riktigt bra utbildning och en lysande karriär, som hennes pappa vill? Och när den spännande New York-killen Theo dyker upp i Colby för att arbeta med en dokumentärfilm ställs allting på sin spets.

 

Allmänt babbel om boken (och lite till) + omdöme:

 

Nu var det ganska länge sedan jag läste ut Allt och lite till av Sarah Dessen. Men en sak minns jag - att det här var absolut inte hennes bästa. Den här var så himla seg, och det var inte den där somriga lätta känslan som Sarah Dessen är bäst på. Nej, den här funkade inte riktigt. Men om någon annan än Dessen skrivit den så hade den nog varit bättre, för ja, då hade man inte förväntat sig så mycket annat. Det som jag gillade mest med boken är att man känner igen omgivningen och affärerna och vissa karaktärer från andra av hennes böcker! För jag älskar sånt!

 

Det blir lite på din egen risk att läsa vidare, om du inte läst boken än: DVS VARNING

 

Emaline och Luke bryter upp efter ett tag. Jag gillade inte Luke så där jätte mycket så jag ryckte mest på axlarna. Jag började istället gilla den nya killen Theo. Men sen när Theo och Emaline blev ett par så STÖRDE jag mig på han massvis. Usch. Han blev lite för mycket.  Och så irriterande. Och när Emaline sen träffade Luke några gånger så GILLADE jag helt plötsligt han massvis. Han var så snäll. Men om ni förstår, det var lite förvirrande det här, haha. Men jag antar att Luke alltid var okej, även om jag inte förstod det i början.

 

Men det som förstörde den här lätta stämningen i boken var nog just triangeldramat, och att det var så himla allvarligt hela tiden. JUSTE, det är även ganska mycket konflikter kring Emaline och hennes pappas relation, och just det tog upp ganska mycket utrymme i boken. Det är bra att det tas upp och sånt, men det var inget som jag hade förväntat mig precis. Det blev lite för tungt. Men jag gillar ändå att man får komma så nära in på Emalines syskon, mormor, mamma, halvlillebror osv. Det blir så fint på något sätt. Alltså, gud vad rörigt detta blev. Men boken är läsvärd i alla fall.
Vad tycker ni andra? Någon som håller med mig? Att denna är mycket mognare och allvarligare än Dessens tidigare böcker? Eller nu när jag tänker efter, alla hennes böcker har ju faktiskt under ytan en ganska allvarlig grund, men här så var man mer medveten om den. Så, ja. Den är ju bra på sitt sätt.